Julen och tiden innan ska vara mysig. Inte vara en tid av ångest och stress över vad man "borde". Därför slår jag ett slag för följande punkter:
Vilken vabb/föräldraledighets/sjukdomsperiod som helst gör att den ekonomiska bilden blir annorlunda än vanligt. Behöver vi verkligen köpa julklappar till alla? Är det inte en bra julklapp om någon att ärligt säga: nej, i år måste vi prioritera. Hade någon sagt det till mig hade jag i alla fall blivit glad. Glad över att stå någon så nära så att man kan säga så. Vi köper inga julklappar till vuxna. Jag och maken köper ibland, ibland inte.
Använder vi verkligen alla julgrejer? Nä. Jag sorterade ut och la ut en kasse, med hela och fina saker som aldrig åkte ur flyttkartongerna i förrådet, på Facebook. Bortskänkes. Det kom en tant som åkte buss och hämtade. Hon blev jätteglad. Mitt förråd med.
Är det stressigt att hinna med allt till julbordet? Gör det till en knytiskväll. Det gör vi. Bästa beslutet jag tagit. Alla tar med det som man är bäst på.
Stressigt i december? Måste tre olika sillar läggas in? Eller räcker det med en? Måste skinkan kokas hemma eller kan man köpa färdigkokt? Hembakat går att frysa, vill du göra allt själv - börja i tid och fyll frysen.
Jag älskar att handla och ge presenter. Men jag vill samtidigt uppfostra barn som inte vänjer sig vid att bara få, få, få. Här finns det regler. Endast ett paket per barn och hushåll. Jag vill inte att det ska bli ett hav av leksaker som man inte ens kan komma ihåg vem som gav vad. Lilleman måste även göra presenter till alla som ska vara med på jul. Vill han få så måste han ge.
Nu ska jag ge ett tips på något jag är sämst på: be om hjälp. Det kanske ska bli mitt nyårslöfte? Fru "jag kan själv" Söder.
